Jämn söktävling – ingen vann!
”Konkurrenternas framgångar är min glädje” är mitt mantra när det gäller hundsport. En fin och generös inställning som gett mig många glädjestunder. Som idag när jag som publik stannade kvar och applåderade vinnarna i högre- och elitsök. Leif Wärme med Kiwi och Veronique Böckow med Godis, ett hjärtligt grattis till era fina insatser. När dessa vinnare fick sina hyllningar hade alla ekipage i min egen klass, lägre sök, åkt hem för länge sedan. Standarden på dessa ekipage var jämn. "Bästa" hund hade sex på söket och jag, tillsammans med övriga ekipage, hade noll på söket. Ingen fortsatte och domarna fick åka hem redan till lunch.
Hur kunde det gå så dåligt, undrar ni säkert lite nyfiket. Jag kan ju inte tala för samtliga; om det var banans- figgarnas eller domarnas fel? Men för Miztys del är analysen klar; det är nerverna som sätter henne ur spel på söket. Inför tävlingarna har jag noterat att Mizty äter skrämmande dåligt dagen före och tävlingsdagen inleds oftast med att hon spyr tidigt på morgonen. Så också i dag, när vi väntar på vår tur står Mizty och harklar och spyr upp äckliga svåridentifierade matrester.
Tidigare har jag trott att detta berott på att hon ätit något olämpligt men i dag blev jag övertygad om att det är hennes svaga tävlingsnerver som spökar. Hundar är ju som vi människor, så olika. Vissa har nerver av stål medan andra har dom på ytan och dessa hundar behöver hjälp. Så nu överväger jag vissa insatser. Och det är bråttom för redan till helgen ställer vi upp på lägre sök vid Bruks-KM.
Det finns ju hundpsykologer att tillgå men det känns som om den metoden är för tidskrävande inför helgen. Då tror jag mer på att ge Mizty något lugnande. Medetomidin eller Xylazin ges ju exempelvis till hundar som inte klarar smällare och dessa hundar blir ju jättelugna av pillren. Naturligtvis finns det risk för att Mizty blir alltför låg med en sådan behandling – men å andra sidan - lägre än i dag kan hon knappast bli, ens med tabletthjälp.
I dag var det den ”gamla Sökmizty” som var i skogen. Hon som inte lämnar stigen när det inte finns en figge i nosen. Med startnummer sex var vi sist ut i banan. Eftersom ingen hund hade hittat tre figgar hade jag vittring på prispallen vid starten. Vad Mizty hade vittring på är oklart men det var inte tillräckligt attraktivt för att gå ut i galopp, utan hon gick bara och strosade i närområdet, utan målinriktning. Jag tjatade på och när det passade primadonnan gick hon ut och plockade en figge.
Tiden gick och när tävlingsledaren ropade en minut kvar drog jag mig mot slutet av banan och chansade på att det skulle finnas en figge i hörnet, vilket det också gjorde men tyvärr tog Mizty denna när tiden gått ut. Två figgar men inget betyg, sa domarna, när de fällde domen. Inget att säga om för söket var urselt, även om det hade varit intressant att höra vad domarna gett för betyg om tredje figgen markerats inom tiden.
Vädret var kyligt med duggregn och vindstilla och när alla lägrehundar gått så dåligt blev jag nyfiken på hur högre- och elithundar skulle klara av dessa svårigheter. Stannande alltså kvar i skogen, åt lunch, hjälpte till med vallningen och inväntade dessa ekipage som börjat sin dag med lydnad och uppletande.
Och det blev en trevlig eftermiddag då jag får se många duktiga sökekipage. Medan jag får peka med hela handen för att Mizty ska lämna stigen lyfter dessa förare knappt ett finger då hundarna glatt ger sig iväg in skogen för att leta upp människor. Då, inser jag återigen att Mizty inte är ett ämne till sökhund. Det är däremot hennes släkting Lycka, som också var med på dagens tävling men som bröt för…
…läs mer på Lyckas blogg: www.australianshepherd.nu/silverdagbok.h...
Min dag avslutas med att jag förpassas in i en fuktig trång bergsskreva där jag figgar för de två sista högrehundarna. Ingen av dessa två Kelpies hittar mig och jag funderar på varför jag ligger där i bergsskrevan denna eftermiddag, då jag enligt mina drömmar, skulle ha stått på Botkyrkas eminenta prispall och tagit emot folkets jubel.
Detta får nu istället vänta till nästa helg då både Lydnads- och Bruks-KM äger rum. Dubbla chanser till en plats på pallen.
På vårt KM har vi alltid vadslagning. Rätt vinnare ger en skaplig slant och Mizty ger enligt bookmakers ett bra odds, som blev ännu bättre efter dagens söktävling. Om Miztys nerver håller – skulle jag nog sätta en slant på henne.
Benny Och Mizty i sökbanan. Foto: Lena Kerje
Skrivet i Nyheter, 2009-10-25 23:19