Nu är det för sent
Nu är hoppet ute för alla som längtat efter en valp från MeetMyOwn Misty May. I Tisdags förra veckan försvann äggstockar, livmoder och 5 500 kronor från våran gemensamma värld. Och med en veckas perspektiv undrar jag om inte förlusten av pengarna har satt djupare spår i mig än vad förlusten av ”paketet” har gjort för Mizty, för hon är piggare än nånsin.
Hitintills har jag inte märkt något av de negativa komplikationer som kan inträffa, exempelvis inkontinens. Kiss- och bajseriet fungerar som vanligt. Hon blev lite lös i magen av smärtstillande medicin de första dagarna men det har nu rättat till sig. Under veckan har vi bara tagit kortare promenader och var i dag på klubben för första gången sedan operationen. Vi tränande ”lugna moment” och träningsuppehållet verkar ha gjort henne gott för det var en alert dam som gick vid min sida denna dag.
Med plasttratt över huvudet och tretton stygn under magen stod vi över tävling förra helgen men stygnen tas bort på fredag och då tävlar vi naturligtvis på söndag igen. Inomhussäsongen ska avslutas med en ny lydnadstrea i Viksbergs ridhus, som troligtvis inte heller denna gång kan erbjuda någon prispall, så en andraplats och ett andrapris blir väl vår belöning. Om de hade haft en prispall är jag säker på att en kastrerad Mizty lätt tagit det där förstapriset. Djursjukhuset lämnade visserligen ingen ”vinstgaranti” men visst har man rätt att kräva en del resultat för drygt 5 000 kronor.
Och ska jag vara ärlig, så har Mizty aldrig riktigt gillat sina kvinnliga hormoner. Har mest varit irriterad på närgångna hanhundar som nosat henne i stjärten. Inte ens vid löpen har hon uppskattat den där nosen som aldrig gett upp. Nu är hon befriad från dessa sexuella trakasserier och kan koncentrera sig på det hon älskar allra mest – stå högst upp på en prispall!
Skrivet i Nyheter, 2010-02-15 20:09