Benny Hellis och Mizty

Mizty viftade med svansen

Årets sista fältspår är avslutat. Känns lite konstigt att sätta punkt innan den ”riktiga” spårsäsongen, som går i skog, har startat för vår del. Söndagens tävling i Kristianstad genomfördes i ett kylslaget väder och som vanligt blåste det kraftigt på den skånska slätten, som denna gång var Ravlunda skjutfält. Vi drog startnummer två av femton startande ekipage.

Tävlingen var en ”dubbel” så våra spår- och upptagsrutor användes också under lördagen och i nio fall av tio ligger då spåret inom den första halvan av rutan, eftersom de i regel ligger i den övre halvan på lördagens tävling. Vid spårtävlingar på fält ligger spårupptagen oftast mittemot varandra med en väg i mitten, där bilarna ställs. Med startnummer två kunde jag inte undvika att se att ettans upptag låg tidigt och eftersom förhållandena ska vara likvärdiga visste jag vad som gällde vid påsläppet. Försökte lugna Mizty innan släppet – men – full fart ut och innan jag ens hann tänka var hon och letade spår i den bortre delen av rutan. En klump i magen men i god tid vänder damen och fångar upp spåret åt rätt håll. Enligt regelboken kan inte betyget bli högre än sju om hunden går över spåret utan att markera och vi fick också en sjua på momentet.

Strax efter första vinkeln hittas den första pinnen – men – sedan dröjer det innan det dyker upp en ny och jag förstår att Mizty missat en eller två pinnar när nästa dyrgrip plockas upp. Och min spårläggare hade verkligen ansträngt sig med pinnarna, alla låg nämligen tätt inpackade bakom en sten eller nedstoppade i en tuva och omöjlig att se för både hund och förare. Personligen tycker jag detta är är ett otyg för enligt regelboken ska pinnarna ligga öppet och om de är gömda ska de vara det på samtliga spår, eftersom förhållandena ska vara likvärdiga för de tävlande. Och på slutet blev det lite kris för på det öppna fältet ser jag mottagaren på långt håll och Mizty går med bestämda steg rakt emot henne. Hon står på en väg och när Mizty kommer fram till vägen förstår jag att vi passerat slutpinnen. Men Mizty tittar bara lite överlägset på mottagaren, tvärvänder och går rakt på pinnen som ligger 75 meter bakom henne. Helt otroligt, hon måste ha känt pinnen när vi passerade men draget till mottagaren var större, för det händer ju att dessa bjuder på en korv efter förrättat värv.
Två tappade pinnar och betyg 8 på momentet.

Dags för uppletande och eftersom startnummer ett missade spåret var vi först ut i rutan, vilket nog, med facit i hand, var en nackdel för oss. Mizty rusar inte ut i rutan men hon går ut och plockar in tre föremål – men – då tycks hon tro att momentet är slut för att istället för att gå ut i rutan på för att hämta hem det sista promenerar hon bort på stigen i riktning mot bilen och den hägrande externbelöningen. Jag kallar tillbaks damen, men hon har bestämt sig. ”Det är slut”, säger hon till mig som först efter övertalning får ut henne igen. Tyvärr hittas dock inget föremål och vi får betyg 5 av båda domarna. Lite snålt tyckte jag för det visade sig att det var svårt för hundarna. Ingen av hundarna hittade 4 föremål och förutom Mizty var det bara en till som hittade tre föremål. Nu fick hundar med två föremål betydligt bättre betyg än Mizty och hade vi startat längre bak hade nog också vårt betyg blivit lite högre.

Så var det lydnaden kvar, där mina förhoppningar var låga efter vad som hänt på de senaste tävlingarna. Tyckte Mizty var med hyfsat på fria följet och satte sig, om än segt, vid halterna så jag blev lite besviken när domarna visade betyg 6, 5 och 5, 0. I övrigt var hon pigg och jag var nöjd med hennes attityd. Naturligtvis kunde det vara bättre men denna dag fokuserade jag bara på attityden. Totalt fick vi ihop 227, 75 på lydnaden, vilket naturligtvis inte är ett toppresultat men jag kände mig nöjd för Mizty viftade med svansen och såg glad ut under hela lydnadsprogrammet. Totalt skrapade vi ihop 481, 75 poäng och blev godkända.

Nu blir det skogsspår framöver och jag är övertygad om att vårens fältspår har varit bra träning för Mizty. Det kräver större noggrannhet och det tror jag vi har nytta av i skogen, vilket visar sig redan på söndag då vi tävlar i Växjö. Stannar i en underbar stuga i Kivk denna vecka och tar Växjö på hemvägen mot Stockholm för nu bär det av hemåt och förhoppningsvvis har också våren kommit till Stockholm.

Betygen i Kristianstad

Moment Betyg, Summa
Fritt följ 5.75 23.0
Inkallande med ställande och läggande 7.25 29.0
Framåtsändande 7.0 28.0
Krypande 6.5 26.0
Skall 6.75 13.5
Apportering 8.0 16.0
Apportering av tungt föremål 8.75 26.25
Hopp över hinder 8.0 16.0
Stegklättring 10.0 20.0
Platsliggande med skott 10.0 30.0
Poäng lydnad 227.75
Uppletande 5.0 30
Upptag 7.0 56.0
Special 8.0 168.0
Poäng special 254.0
Poäng totalt 481.75
Resultat Godkänd


Skrivet i Nyheter, 2012-04-12 13:08

3 kommentarer

Vad ni är duktiga och vad Mizty är söt!
Lena P-K, 2012-04-12 22:32:51
Huvudsaken är att ni har rätt attityd !!
Ulla-Brith och brudarna, 2012-04-13 02:20:59
Sje4lv bor jag i stan och har e4nde5 de he4r i tre4dge5rden. Jag blir dock inte glad ff6r de e4ter upp mina grf6nsaker, mina rosor, mina tulpaner och myeckt annat vackert. Jag e4lskar mina blommor och blir se5 ledsen varje ge5ng jag kommer ut och hittar varenda knopp uppe4ten. Ve5rpense9er hamnar hf6gt upp ff6r annars blir de uppe4tna och uppdragna ur krukorna.Jag har faktiskt le4rt hunden att jaga bort dem. Nu ska det bli staket. Ff6r att he5lla hunden inne och re5djuren ute.
MARCO, 2012-05-26 19:09:33